föregående | nästa

Lagstiftningsbakgrunden: rättsläget för cannabis i Europa

Vilka rättsliga påföljder som är lämpliga för dem som använder cannabis är fortfarande en ganska kontroversiell fråga i EU (116), och medlemsstaterna har klart olika inställning i frågan.

Cannabisberedningar klassificeras som narkotiska droger enligt förteckningarna I och IV i 1961 års FN-konvention om narkotika, som ersatte samtliga äldre konventioner på området. Enligt den konventionen skall det vidtas åtgärder för att göra ett stort antal handlingar – däribland innehav av narkotika – straffbara. Medlemsstaterna skall dock tolka och tillämpa konventionen mot bakgrund av förhållandena i det egna landet, och artikel 36.1 b tillåter alternativ som behandling, upplysning, eftervård, rehabilitering och återintegrering i samhället.

I praktiken innebär detta att cannabisbrotten behandlas olika inom EU. I vissa länder har det utfärdats åklagarriktlinjer eller rättsföreskrifter med anvisningar om hur vissa typer av cannabisbrott skall hanteras; ofta är den rekommenderade rättsliga gången olika för vad som anses vara mer respektive mindre allvarliga brott. I vissa länder finns det nu också en trend att man vidtar behandlingsåtgärder som alternativ till åtal för användning och innehav av små mängder narkotika utan försvårande omständigheter. Dessutom kan strafflagstiftningen ta hänsyn till problemmissbruk genom att villkorlig åtalseftergift medges (som alternativ eller obligatoriskt) om brottslingen får rådgivning eller behandling. Sådana alternativa åtgärder gäller oftast missbrukare av samtliga droger, men efter ändringar under förra året i lagar eller riktlinjer i Belgien och Storbritannien nämns nu problemmissbrukare av cannabis uttryckligen, och avsikten är att sådana skall styras mot hjälp.

(116) Se webbplatsen för den europeiska databasen över narkotikalagstiftning (ELDD).